Stina Nilsson, Jonna Sundling, Sofia Henriksson och Evelina Settlin. JVM-silver i stafett.

Vilken känsla, nu har jag fått/vunnit min livs första JVM-medalj. När det inte blev någon individuell medalj för mig denna gång så fick jag ändå tillslut med mig en medalj hem. Jag och dom tre andra tjejerna åkte starkt i gårdagens stafett och som belöning blev det ett JVM-silver.

Igår var sista dagen på mästerskapet i Turkiet och Erzurum och det var då som stafetterna skulle avgöras. Vi ställde upp med ett starkt lag och på startlinjen var det Evelina som stod. Hon körde vår första sträcka i klassisk stil och gjorde ett enastående jobb, hon växlade över till mig i ledning 3 sekunder före Ryssland. Jag som också åkte en klassisk sträcka fick alltså gå ut i ledning jagad av Ryssland JVM mästarinna från det klassiska distansloppet. Försökte att inte tänka allt för mycket på henne, utan fokuserade på mitt lopp, men när den tuffa stigningen började gick hon ut bredvid mig och ökade tempot. Innan dom 3,3 kilometrarna var avverkade så hade jag fått släppa en lucka på 3 sekunder. Jonna fick alltså gå ut som tvåa och höll den placeringen ända in till växling, dock var hon ordentligt jagad av Sloveniens Lea Einfalt. Stina som avslutade för oss gick ut 15 sekunder bakom Ryssland och 5 sekunder före Slovenien. Åt Rysslands Elena Soboleva fanns inte mycket att göra åt, utan vilken valör det skulle bli på medaljen, silver eller brons, skulle avgöras i en spurt. Jag kände mig trygg att vi hade satt Stina på det jobbet med tanke på vilken otrolig snabbhet hon har och visst gjorde hon det bra, efter en otrolig fällning så åkte hon hem vårt JVM-silver i stafett.

Fotograf: Johanna Ojala

Nu har jag efter en dygns resande landat i Sollefteå igen. Det känns otroligt skönt att få vara hemma i sin egen lägenhet och framför allt att få krypa ner i sin egen säng. Inte kommer jag heller sakna den turkiska maten, det ska bli så gott att få äta svensk-mat. Det har varit en otrolig resa som jag sent kommer att glömma, först en vecka i vackra Seiser Alm och sedan en framgångsrik vecka i Erzurum, kunde det ha blivit så mycket bättre? (Förutom missen av medaljen på 1,3 sekunder) Nej, jag tror inte det. Jag kommer sova bra i natt, gonatt!

 

Fjolårets stafettlag, då slutade vi 4:a

Igår körde jag mitt andra race under mästerskapet, det var dubbeljakt som stod på schemat. Fick starta i tredje startled, en klar framflyttning från ifjol. Var ute efter revansch på en medalj från i onsdags, men så bra gick det inte riktigt. Fick det lite struligt i början och fick åka utan spår i första uppförbacken och kom då aldrig riktigt upp i tät. Kunde sedan på andra varvet åka i mitt eget tempo och kunde hålla min teknik på ett bra sätt. Inför skidbytet låg jag 6:a, 11 sekunder efter ettan. Tillskillnad från ifjol så hade jag ett snabbt skidbyte, 11:e tid jämfört med 68:e tid ifjol, kunde med det plocka lite på dom framför. Många gick ut ganska hårt på skatedelen, men jag höll mitt tempo för att slippa väggen som jag ifjol mötte på JSM i Boden. Gjorde en stabil insatts på dom två avslutade varven och kunde spurta i mål som 7:a. Slovenskorna som vann blev det ganska stor avstånd till i slutändan då dom körde ordentligt på slutet i kampen om medaljerna. Jag är nöjd med mina lopp hittills i detta mästerskap, hade givetvis viljat ha en individuell medalj med mig hem, men fler år kommer. Imorgon är det stafett och vi svenskor ställer upp med ett starkt lag, vi är ute efter medalj!

Måste tillägga att idag tog Sverige ännu en medalj genom Emma Wikén, hon åkte grymt stark och slutade som trea i dagens dubbeljakt. Grattis!

Foto: www.sweski.com Bild från fjol årets JVM distans då jag slutade 29:a, igår blev jag 4:a 1,3 sekunder från bronset.

Igår gjorde jag mitt första lopp i detta mästerskap och jag var så otroligt nära min första JVM-medalj. Innan detta JVM drog igång vågade jag just drömma om en topp-10 placering och topp-5 det fanns knapp på kartan, men efter gårdagen kände jag ändå en viss besvikelse. Jag var 1,3 sekunder från bronset och hade 6,8 sekunder upp till guld.

När jag korsade mållinjen så visades mitt namn högst upp på resultattavlan, men bara någon minut senare började ryska efter ryska trilla in bara sekunder framför mig. När sista ryska hade passerat mållinjen var jag ner petad till en fjärdeplats och bara med 1,3 sekunder upp till bronspengen. Givetvis kände jag då en otroligt stor besvikelse att missa medaljen, men samtidigt får jag inte glömma vad jag ifjol hade för placering. tjugonia var jag ifjol och nu är jag fyra, men ändå känns det tråkigt då jag tidigare i veckan fått stå på sidan om och se andra svenska tjejer ta medalj. Tyckte att det hade kunna vara min tur nu. Som tur är har jag fler chanser till att ta den där medaljen, förutom att jag redan på fredag startar i dubbeljakten så har jag hela två är till på mig att delta i junior VM.

Bilder från gårdagen:

© Sofia Henriksson

Idag har det varit näst in till lika bra dag som igår för det svenska gänget. Även om det in princip var omöjligt att nå upp till den prestation som juniortjejerna gjorde igår så var det i alla fall inte långt ifrån att U23-tjejerna nådde samma nivå. Det är U23 laget som har tävlat i sprint idag och två nya medaljer blev det för Sverige, Emma Wikén körde starkt och blev tvåa och strax bakom blev Jennie Öberg trea. I finalen körde även Linn Sömskar som slutade femma, helt otroligt vad bra kört! Själv har jag haft en lugn dag, på för middagen så var jag och dom övriga juniortjejerna ute och kika runt lite, slutade med att vi tog liften upp och ner för berget/slalombacken/fjället(?) här utanför. Vi har även idag haft riktigt härligt väder, solen har skinit och runt 10 minusgrader. På eftermiddagen var jag ut och testade banan iför morgondagen då jag gör min premiär i detta mästerskap, 5km klassiskt är det som gäller och banan är otroligt fin. Långa fina åkbackar och hårda fina spår. Hoppas på att kroppen vill samma som huvudet imorgon, är sjukt taggad nu när det gått så bra för många!

Sitter nu på rummet och bara laddar, har varit och ätit middag och väntar nu på att pristagarna ska återvända från prisutdelningen. Vi som ska tävla imorgon blev ombedda att stanna hemma då det är otroligt kallt ute och man vet aldrig vad turkarna hittar på där nere på stan. Kanske kör dom en dans på 1,5h som igår på invigning, usch vad dåligt det var! Nej, mer uppdatering kommer förmodligen imorgon, tilldess njut av bilderna från gårdagen.

© Sofia Henriksson


Idag har jag inte själv stått på startlinjen, jag gör mitt första lopp på onsdag då det är 5km som gäller. Jag har trotts det varit på plats ute på skidspåret och hejat fram våra svenska sprint-stjärnor. Jag ska hålla mig kortfattad då sängen väntar och det första jag vill säga är att det har varit en otrolig dag för svensk del. Jag anlände till stadion då kvartsfinalerna drog igång och det har varit otroligt spännande att stå på sidan om. Även om jag blev rätt sugen själv på att åka. Alla har kört grymt bra idag, 7 av 8 svenskar gick vidare från kvalet. Sedan fortsatte dagen och tillslut stod det klart att halva fältet i damernas A-final stod svenskorna för. Nästan full utdelning blev det då Stina vann och Evelina blev tvåa, Jonna slutade precis utanför pallen på en fjärdeplats. Vilka brudar! Grattis!!

Idag har vi varit ner till normalhöj, vi har varit ner till staden Bolzano som ligger på ca 500 meters höjd. Lägger direkt till att jag inte la märke till någon skillnad på höjden förutom att jag fick lock i öronen när vi åkte ner. Nere i Bolzano har vi shoppat och käkat mat på Italiensk restaurang, förutom att vi blev lurade på 9 € på restaurangen så hittade vi en klädaffär där det blev ordentligt med shopping för oss alla. Mycket trevlig stad, en hel del affärer, men bara en föll oss svenskor i smaken. På vägen hem till Seiser Alm så tog jag, Sara, Lisa, Jonna och Stina kabinliften upp till dom 1800 meterna igen. Det var en rejäl stigning som vi gjorde och vissa var mer rädda än andra i bollen som vi åkte i.

Nu sitter vi som vanligt och väntar på middagen. Imorgon blir det test-race, så det ska bli väldigt spännande att ser hur kroppen reagerar.

Idag har Seiser Alm bjudit på ett varierat väder, men mest sol. En härlig dag har det varit, en dag som började med ett skatepass på förmiddagen. Under passet så körde vi impulser och A2 träning, starter och spurter tränade vi på och att komma upp i A2 puls är inte alls svårt här uppe på det höga höjden, bara man ökar på farten lite så stiger pulsen direkt. Under passet stötte vi även på skidåkningens egna kung; Petter Northug. Själv har jag aldrig sett honom tidigare förutom på TV, så det var lite extra kul. Måste säga att det är roligt att vi får samma träningsmöjligheter som dom allra bästa. På eftermiddagen så tog jag, Jonna och Settis en kortare löptur upp till spårcentralen som ligg en bit bortanför vårat hotell. Man kan inte sluta förundras av den vackra naturen här i norra Italien, det är helt magiskt. Det går liksom inte jämföra med något som man kan hitta hemma.

Imorgon är det vilodag och då blir det en tur ner till Bolzano, en stad som ligger nedanför Seiser Alm, för lite shopping. Blir spännande och se vad det finns att hitta där och även se sig om lite. Just nu sitter vi alla och väntar på 5 rätters middagen som börjar vid halv åtta tiden, så för att få tiden att rinna lite snabbare så blir det lite filmtittande. Just nu är det en skräckfilm som rullar.

Bilder från Stinas kamera, tack!

Nej, oss går det ingen nöd på. På förmiddagen idag hade vi sjukt bra väder, klar blå himmel och solen stekte. Då kunde man även se hela den fantastiska miljön, helt magiskt! Spåren var även nypistade, det var otroligt härligt. Det är en sådan här gång man vill vara ute hur länge som helst, men så här i början av vår höghöjds vistelse så var det inte aktuellt. En och en halv timme var vi i alla fall ute i det sköna vädret.

Då det inte blir så långa pass här uppe på den höga höjden så vi har mycket tid över till kort spel och dator knappande. Det vi mest går och väntar på är maten, måste säga att vi får otroligt bra mat här. Till lunch så får vi beställa fån en all la carte meny och till middag får vi 5 rätters. Så som tidigare sagt, oss går det ingen nöd på. Den meningen får avsluta den dag. Go natt!

Nu närmar sig avresan till Italien. Imorgon kl 10.00 så ska hela truppen samlas på Arlanda, men redan ikväll hoppar jag på tåget som under natten ska ta mig ner till huvudstaden. Jag anländer redan kl 06.15 till Arlanda imorgon bitti. Nervositeten stiger inför resan, det ska bli riktigt spännande och förhoppningsvis ett minne för livet. Givetvis ska jag försöka uppdatera här på bloggen så mycket som möjligt med bilder och lite text. Jag ska även försöka få tag i några bilder från tävlingen i Örnsköldsvik i söndags som jag hade tänkt lägga upp.

Så här såg det ut på JVM ifjol; Jag var 29:a på 5km skate, 25:a på dubbeljakten och vi var 4:a på stafetten.

Foto: www.sweski.com
Här är en bild från stafetten ifjol. Om jag själv får tycka så var detta det bästa lopp jag gjorde under mästerskapet. Jag åkte andra sträckan och hade andra bästa tid på min sträcka, den enda som var snabbare än mig var en ryska. Här på bilden ser ni mig jaga norskan Martine Ek Hagen som jag slog med 9 sekunder på sträck-tiden.

Detta är två bilder från igår i Sollefteå. På morgonen när jag steg upp visade termometern -28 grader och detta gjorde mig väldigt besviken då jag hade planerat att köra intervaller. Åkte i alla fall upp på Hallsta för ett pass och då termometern "bara" visade -22 grader där så åkte masken på och intervallerna blev gjorda.

Ett kylslaget Sverige är det just nu. Har fått höra skräck temperaturer som -45 grader, men som tur har vi "bara" -22 grader här i Örnsköldsvik. Idag skulle det ha körts sprint här, men det blev inställd på grund av kylan. För min del gjorde det inget då jag ändå inte hade planerat att åka den. Imorgon är tanken att det ska köras en dubbeljakt, men om det blir av får temperaturen bestämma. Just nu sitter jag på mitt hotellrum och inväntar morgondagen. Har tidigare idag varit och åkt banan för morgondagens lopp och jag kan meddela att det är ingen lätt bana. Mycket kupering och värst är backen som är på mitten av skate-banan. Hur som helst så ser jag fram emot att få köra ett race, nu är det ju två veckor sedan sist jag tävlade så det ska blir bra med en genomkörare innan resan till Italien.