Nu är det helt slut med rullskidåkningen för denna säsong, sista passet blev i onsdags på en sandig och blöt väg. För i fredags kom den första snön hit till Sollefteå, flingorna började sakta dala ner på kvällen. Nu har snöandet övergått till regn, men fortfarande är det lite vitt ute i alla fall.

Äntligen har jag gjort mina första pass på snö, igår var jag och min pojkvän till Östersund och åkte på den väl besökta snö slingan. Jag kan ej påstå att spåren var dom bästa, men helt klart åkbara om man skejtade, dom klassiska spåren fanns det inte mycket var av. Det känns i alla fall otroligt skönt att ha gjort bort snö premiären, även om det var som Bambi på hal is dom första varven...

Sista passet på den här tuffa träningsveckan som har bestått av barmarksläger här hemma i Sollefteå, blev ett intervallpass i slalombacken. Det var kallt om fötterna men härligt att lufsa med stavarna i den ny fallna snön. Nu har Andreas rullat hem till Piteå igen och igår slocknade även min mobil så nu känner jag mig helt klart riktigt ensam. Imorgon ska det inköpas en ny mobil så jag kan ta kontakt med alla där uppe i norr igen!

See you!

Idag har våran älskade hund Vilma vandrat upp i hundhimlen. I drygt 11år har hon levt med oss här nere på jorden, men nu har hon lämnat en tomhet i oss alla.

Jag kommer så väl ihåg sommaren 2000 då Vilma som en liten yvig vorsteh-valp kom rusandes över kusinernas gård när mamma och pappa just kommit hem från Åsarna där hon är född hos skidlegendaren Tomas Wassberg. Från den dagen har jag fått många vackra minnen med den här hunden, hon har varit en glädjespridare för oss alla. Det viktigaste i hennes liv har nog ändå varit jakten och vi får inte glömma maten. Nu får hon jaga i dom sälla jaktmarkerna där det alltid är bra fågelår och perfekt jaktväder och förhoppningsvis står också alltid matskålen framme då det är mattid.

♥ Vila i frid ♥

Foto: Piteå Tidningen/Sanna Eriksson

Just nu känner jag att jag är inne i en lite tyngre period, kroppen känns inte som den ska och huvudet hänger inte med i alla svängar. Efter höstlovet känns det ändå bättre då jag fick vara hemma och ladda batterierna. Tävlingarna i Bruksvallarna som går av stapel till helgen låg med i min planering, men nu är dom överstrukna med ett tjockt svart sträck. Inge snö har det heller kommit, var är världen på väg? Nu är det bara fokusera även om det är grått och trist ute, förhoppningsvis kommer snön snart.

Idag har vi varit på vintersportcentret i Östersund där vi har gjort VO2 max tester. Jag hade sett fram emot dessa tester och innan hade jag givetvis hoppats på att mina värden skulle ha ökat. Nu när jag har varit trött och känt mig sliten så var ju inte förutsättningarna dom bästa, men jag kämpade mig igenom och får helt klart godkänt av mig själv. Betyget från sig själv är alltid det viktigaste! Så nu är det bara att ladda vidare och sedan blomma ut när tävlingarna börjar.

See you!