Bilder från Stinas kamera, tack!

Nej, oss går det ingen nöd på. På förmiddagen idag hade vi sjukt bra väder, klar blå himmel och solen stekte. Då kunde man även se hela den fantastiska miljön, helt magiskt! Spåren var även nypistade, det var otroligt härligt. Det är en sådan här gång man vill vara ute hur länge som helst, men så här i början av vår höghöjds vistelse så var det inte aktuellt. En och en halv timme var vi i alla fall ute i det sköna vädret.

Då det inte blir så långa pass här uppe på den höga höjden så vi har mycket tid över till kort spel och dator knappande. Det vi mest går och väntar på är maten, måste säga att vi får otroligt bra mat här. Till lunch så får vi beställa fån en all la carte meny och till middag får vi 5 rätters. Så som tidigare sagt, oss går det ingen nöd på. Den meningen får avsluta den dag. Go natt!

Nu närmar sig avresan till Italien. Imorgon kl 10.00 så ska hela truppen samlas på Arlanda, men redan ikväll hoppar jag på tåget som under natten ska ta mig ner till huvudstaden. Jag anländer redan kl 06.15 till Arlanda imorgon bitti. Nervositeten stiger inför resan, det ska bli riktigt spännande och förhoppningsvis ett minne för livet. Givetvis ska jag försöka uppdatera här på bloggen så mycket som möjligt med bilder och lite text. Jag ska även försöka få tag i några bilder från tävlingen i Örnsköldsvik i söndags som jag hade tänkt lägga upp.

Så här såg det ut på JVM ifjol; Jag var 29:a på 5km skate, 25:a på dubbeljakten och vi var 4:a på stafetten.

Foto: www.sweski.com
Här är en bild från stafetten ifjol. Om jag själv får tycka så var detta det bästa lopp jag gjorde under mästerskapet. Jag åkte andra sträckan och hade andra bästa tid på min sträcka, den enda som var snabbare än mig var en ryska. Här på bilden ser ni mig jaga norskan Martine Ek Hagen som jag slog med 9 sekunder på sträck-tiden.

Detta är två bilder från igår i Sollefteå. På morgonen när jag steg upp visade termometern -28 grader och detta gjorde mig väldigt besviken då jag hade planerat att köra intervaller. Åkte i alla fall upp på Hallsta för ett pass och då termometern "bara" visade -22 grader där så åkte masken på och intervallerna blev gjorda.

Ett kylslaget Sverige är det just nu. Har fått höra skräck temperaturer som -45 grader, men som tur har vi "bara" -22 grader här i Örnsköldsvik. Idag skulle det ha körts sprint här, men det blev inställd på grund av kylan. För min del gjorde det inget då jag ändå inte hade planerat att åka den. Imorgon är tanken att det ska köras en dubbeljakt, men om det blir av får temperaturen bestämma. Just nu sitter jag på mitt hotellrum och inväntar morgondagen. Har tidigare idag varit och åkt banan för morgondagens lopp och jag kan meddela att det är ingen lätt bana. Mycket kupering och värst är backen som är på mitten av skate-banan. Hur som helst så ser jag fram emot att få köra ett race, nu är det ju två veckor sedan sist jag tävlade så det ska blir bra med en genomkörare innan resan till Italien.

Som en hyllning till mina stora framgångar föregående vinter fick jag i måndags ta emot två stycken stipendium. Av Piteå kommun fick jag ta emot Niklas Jonssons stipendium och från Svenska Skidförbundet fick jag stipendiet Hjärtat Slår För Skidor. Jag är otroligt tacksam för dessa utmärkelser!

Så här såg det ut i dagens A-final D17-18

Nu är säsongen verkligen igång, förra helgen så var det tävlingspremiär i Gällivare och denna helg är det den första cup-tävlingen i Östersund. 

Idag har vi kört en klassisk sprint på Östersunds tuffa bana, men måste säga att jag gillade den. Ut från start var det en lång tung uppförsbacke som gynnade mig med min diagonalåkning, sedan så var banan även ovanligt lång, hela 1,3km. I prologen startade jag först och blev tvungen att vara plog i spåret för dom övriga åkarna då ÖSK till min besvikelse inte hade arrangerat med några för åka åkare då det snöade en del, slutade ändå som tvåa. Både kvartsfinalen och semifinalen kunde jag åka hem, men var lite pirrig inför A-final då mina armar kändes väldigt trötta i semin. Det gick i alla fall bättre än väntat i finalen, som i dom övriga heaten så var jag inte så snabb i starten men kunde klättra upp till tät i den tuffa backen som gick upp till banans högsta punkt. Isabell Persson som hade ett ruggigt glid susade förbi mig i en av nedförsbackarna, men jag var starkast mot slutet och gick om i den sista knicksen innan det bar i väg ner mot upploppet där jag stakade mig i mål ett par meter före tvåan Isabell. Strömnäs GIF kunde idag glädjas åt två segrar då Martin Bergström vann H19-20!

Imorgon blir det 5km skate, jag ska gå ut och göra mitt lopp och fokus endast på mig själv och sedan får jag se hur långt det räcker. Jag kan inte påverka hur dom andra åker!

Nu är det helt slut med rullskidåkningen för denna säsong, sista passet blev i onsdags på en sandig och blöt väg. För i fredags kom den första snön hit till Sollefteå, flingorna började sakta dala ner på kvällen. Nu har snöandet övergått till regn, men fortfarande är det lite vitt ute i alla fall.

Äntligen har jag gjort mina första pass på snö, igår var jag och min pojkvän till Östersund och åkte på den väl besökta snö slingan. Jag kan ej påstå att spåren var dom bästa, men helt klart åkbara om man skejtade, dom klassiska spåren fanns det inte mycket var av. Det känns i alla fall otroligt skönt att ha gjort bort snö premiären, även om det var som Bambi på hal is dom första varven...

Sista passet på den här tuffa träningsveckan som har bestått av barmarksläger här hemma i Sollefteå, blev ett intervallpass i slalombacken. Det var kallt om fötterna men härligt att lufsa med stavarna i den ny fallna snön. Nu har Andreas rullat hem till Piteå igen och igår slocknade även min mobil så nu känner jag mig helt klart riktigt ensam. Imorgon ska det inköpas en ny mobil så jag kan ta kontakt med alla där uppe i norr igen!

See you!

Idag har våran älskade hund Vilma vandrat upp i hundhimlen. I drygt 11år har hon levt med oss här nere på jorden, men nu har hon lämnat en tomhet i oss alla.

Jag kommer så väl ihåg sommaren 2000 då Vilma som en liten yvig vorsteh-valp kom rusandes över kusinernas gård när mamma och pappa just kommit hem från Åsarna där hon är född hos skidlegendaren Tomas Wassberg. Från den dagen har jag fått många vackra minnen med den här hunden, hon har varit en glädjespridare för oss alla. Det viktigaste i hennes liv har nog ändå varit jakten och vi får inte glömma maten. Nu får hon jaga i dom sälla jaktmarkerna där det alltid är bra fågelår och perfekt jaktväder och förhoppningsvis står också alltid matskålen framme då det är mattid.

♥ Vila i frid ♥

Foto: Piteå Tidningen/Sanna Eriksson

Just nu känner jag att jag är inne i en lite tyngre period, kroppen känns inte som den ska och huvudet hänger inte med i alla svängar. Efter höstlovet känns det ändå bättre då jag fick vara hemma och ladda batterierna. Tävlingarna i Bruksvallarna som går av stapel till helgen låg med i min planering, men nu är dom överstrukna med ett tjockt svart sträck. Inge snö har det heller kommit, var är världen på väg? Nu är det bara fokusera även om det är grått och trist ute, förhoppningsvis kommer snön snart.

Idag har vi varit på vintersportcentret i Östersund där vi har gjort VO2 max tester. Jag hade sett fram emot dessa tester och innan hade jag givetvis hoppats på att mina värden skulle ha ökat. Nu när jag har varit trött och känt mig sliten så var ju inte förutsättningarna dom bästa, men jag kämpade mig igenom och får helt klart godkänt av mig själv. Betyget från sig själv är alltid det viktigaste! Så nu är det bara att ladda vidare och sedan blomma ut när tävlingarna börjar.

See you!

Nu närmar sig det efterlängtade höstlovet. Just nu sitter jag i mitt lilla kryp-in och väntar på att mamma min ska kliva in genom dörren, imorgon är det nämligen föräldraträff på skolan och efter det så början bilen rulla hem till Norrbotten igen. Som jag har längtat till att få träffa min älskade pojkvän igen och att få ett andrum i vardagen här nere i Sollefteå. Nu slipper jag allt som heter skolarbete för några dagar och det ska bli otroligt skönt. Jag hoppas även på att få åka lite skidor under lovet, men som det ser ut just nu så finns det inget ställe i Sverige som har skidspår. Får hålla alla tummar på att kylan kommer och att några snöflingor faller.

Idag så har jag sprungit mitt allra första Cooper-test, det vill säga 3000m på bana. Jag var ganska nervös innan eftersom jag hade ingen aning om hur det skulle kännas, men det gick alldeles utmärkt. Visst var det en liten psykisk utmaning att springa 7,5varv runt, runt och samtidigt plåga kroppen, men jag är nöjd. Nu har jag även en tid att sikta på att slå till nästa gång. Efter testet så körde vi Hockey-Bockey inne i ishallen, ett roligt sätt att få lite variation i träningen. Jag tror det är viktigt att kunna variera träningen för att kunna hålla glöden uppe och det är även mycket uppskattat av de flesta eleverna.

Over and out!

För någon vecka sedan fick jag ett otroligt erbjudande, ett erbjudande som var att göra en intervju med Internationella Olympiska Kommittén inför vinterns kommande Världs Ungdoms-OS. Jag blev lite chockad när frågan kom, men det var även smickrade. Jag menar det är ju ett sådan stor evenemang. Jag tackade givetvis ja till att få göra intervjun, jag såg det som en möjlighet till att bli en erfarenhet rikare. Det var även väldigt pirrigt, jag var otroligt nervös och mest för att den skulle vara på engelska. Först trodde jag att hela intervjun skulle göras via telefon, men när jag i torsdags fick ett samtal från England visade sig att frågorna som jag skulle besvara var skickade till mig på mailen. Det gjorde att det inte blev riktigt lika nervöst, för nu fick jag ju tid på mig att tänka igenom svaren.

Stor del av gårdagen och även idag på förmiddagen har jag suttit och svarat på intervju frågorna som var ganska klassiska frågor som; Hur och när började du åka skidor? Hur mycket tränar du? Vad är dina mål? osv. En fråga var även hur det skulle kännas att åka till UOS i Innsbruck och det var då tankarna om hur mycket jag verkligen ska kämpa för att bli uttagen dit dök upp. Det är helt klart ett av mina stora mål till vintern och efter fjolårets resultat så vet jag att alla möjligheter finns. Det skulle vara en sådan otrolig upplevelse att få vara med på det första Världs ungdoms- OS genom tiderna.

Imorgon börjar en ny hårdvecka med mycket träning. Det kommer bli jobbigt och slitsamt under många av passen, men nu är jag verkligen motiverad så jag ser framemot att plåga kroppen!

Nu börjar vintern närma sig, det finns redan nu skidspår på en del håll i Sverige bl.a. i Kiruna och Bruksvallarna.

Nu är även denna vecka snart förbi, tiden rullar på snabbt som vanligt. I Helgen som var, var jag hem till Piteå på en snabbvisit och hämtade ny energi som ska räcka ända fram till höstlovet som är vecka 44. Jag hade en skön helg hemma där jag fick träffa min underbara pojkvän. Hemma i hans ny byggda hus så hann jag fixa och ordna en hel del saker, bland annat så färdigställde jag i tvättstugan där hyllor skulle upp på väggen och saker skulle ställas på sin plats. Nu hänger det även gardiner i gästrummet och ett nytt skrivbord dit ställt. För varje liten sak som blir klar så blir det mycket mer hemtrevligt. Jag tycker att det är så himla roligt att få pyssla på i huset. Det bästa var nog ändå ankomsten till Piteå. Jag hade inte berättat för Andreas att jag skulle komma hem, så när jag klev in genom dörren så fick han sig en riktig överraskning. Hade kunnat göra vad som helst för att igen få se den min han hade när han fick se mig!

Träningen flyter på bra. Förra veckan var vi som tidigare nämnt i Vålådalen på läger med skolan. Det blev ett riktigt toppen läger, vi hade tur med vädret och det blev många väl genomförda pass. Denna vecka är en så kallad låg vecka, men det blir ändå en del tuffa pass. I morgon ska vi springa det omtalade Hallsta-testet där vi springer efter en grusväg som leder oss upp i slalombacken. Sist jag sprang det testet var för att par veckor sedan, då var det första löp-intervallpasset sedan i början av sommaren så då blev det inget personligt rekord direkt. Imorgon hoppas jag definitivt på en bättre tid!

Just nu sitter jag i min lilla, men mysiga lägenhet. Jag har just gjort en del läxor som hade bildats på hög under förra veckan då vi var borta. Jag har även nyligen plockat ut kladdkakemuffins ur ugnen som nu står på bänken och osar en fantastisk doft. Kanske kan dom ge mig lite extra energi till imorgon!

Tiden går rasande fort...                                                                         Foto: Håkan Svensson  Redigering: Jag

Nu befinner jag mig i Orsa Grönklitt med alla övriga i J-laget och även U-laget. Det är lite extra spännande för detta är första gången vi får träna med de äldre under ett läger, det vill säga Utvecklingslandslaget. I U-laget ingår alla de som inte riktigt nått upp till landslagsnivå ännu. Tiden går så himla fort, för ett år sedan hade jag inte själv kunna tro att jag skulle vara på läger med U-laget, inte ens att jag skulle få vara iväg med J-laget.

Man ska ta vara på tiden vad det en handlar om, vare sig det är idrott eller något vardagligt. Det kommer jag verkligen göra under denna helg, jag ska visa vad jag går för och ta vara på chansen att få träna med de som är snäppet bättre. Givetvis har vi starka namn i Junior-truppen också, men seniorerna är ytterligare ett steg framför oss.

Under denna eftermiddag ska vi köra ett intervallpass på rullskidor, stakning är det som gäller. Då är det bara att ta chansen för oss juniorer och mäta våra krafter mot seniorerna. I övrigt kommer lägret innehålla relativt långa pass, mellan 4 och 5 timmar om dagen kommer vi att träna. Allt från myr-löpning till rullskidintervaller kommer passen bestå av.

Fotograf: Håkan Svensson


Nu är jag tillbaka nere i Sollefteå där jag studerar och tränar på skidgymnasium. Den gjorda sommarträningen följs nu av en tuff höst innan säsongen drar igång någon gång i november/december. Träningen som jag genomför under sommaren är jag otroligt nöjd med, trotts att jag inte har kunnat ta något löpsteg under större delen av sommaren har timmarna ändå gått ihop och jag har gjort många tuffa pass. Jag har haft otrolig förmån med att ha fått träna några pass med Piteå Elit, jag har även fått göra ett svettigt intervallpass på rullskidor med Sveriges skidstjärna Charlotte Kalla. Charlotte har en grym kapacitet och upp till hennes nivå har jag många hundratals träningstimmar kvar, men visst var det inspirerande att se henne åka. Två fina läger med Sveriges juniorelit och fem stycken juniorträningar med klubben är även avverkade denna sommar.

Denna helg som nu kommer ska spenderas med skidgymnasiets skidskytte- och längelever på det årliga lägret i Stöndar. Alla kommer att åka rullskidor till Stöndar som är en liten "håla" utanför Sollefteå och i morgon väntar en omtalade Stöndar-turen. Turen tar allt från 3,5h till 5h beroende på vem du är och hur mycket fel du springer. Jag kommer, lika som i fjol, inte delta. Skadan i ljumsken har inte riktigt gett sig ännu så jag kommer att göra något alternativt träningspass. Detta läger är framför allt till för att dom nya "ettorna" ska ha chans att lära känna oss övriga på skidgym. Förutom träning som kommer även "fyrorna" hålla i lekar som alla ska delta i.

Snart är maten klar, köttfärssås och spagetti. Efter att den landat i magen rullar det iväg mot Stöndar. Ha det!