Det är på sommaren som skidåkarna föds - Ett ordspråk som verkligen stämmer. Nu under sommaren blir det inte mycket tid över för mig till vanligt sommararbete som många andra i min ålder sysslar med, för mig går den mesta tiden åt till träningen som lägger grunden till kommande säsong. Det är blandad träning - löpning, rullskidor, cykel... ja, allt som kan förbättra mig på ett eller annat vis. Antalet timmar varierar från vecka till vecka, kör ofta veckoperioder som är uppdelade som tyngre och lättare. Ett bra sätt tycker jag, för återhämtningen är minst lika viktig som den hårda träningen. Denna sommar har jag även två träningsläger att se framemot, fast nu är det ju bara ett kvar.

Vecka 27 så hölls ett av sommarens Elitläger för juniorer i Falun. Ett grymt läger var det, mycket träning och ett otroligt härligt umgänge, kan det bli bättre? Lägret innehöll allt från långa distanspass till tuffa tester på rullskidor och i styrkehallen. Är otroligt nöjd med min insatts, inte bara att jag fick en otroligt bra träningsvecka, kunde även "vinna" båda rullskidtesterna som var 2km stakning och 2km diagonal upp till hopptornet i Falun.

Mycket träning kan lätt medföra skador. Hela förra hösten fick jag avstå löpning och klassisk rullskidåkning på grund av en hälseneinflamation. Denna skada blev jag av med fram emot då säsongen började och har inte känt av det något mer av den, men... Nu har jag fått en överansträngning eller något liknande i ljumsken och på grund av det kan jag inte springa och har även haft känningar när jag skejtat. Har dragits med det en dryg månad, men nu känns som att det är på förbättringsvägen. Håller tummarna! Som kompensation till löpning har jag nu införskaffat en cykel för att benen ska få sitt.

I slutet av denna vecka startar nästa läger, denna gång i Bruksvallarna. Om tiden räcker till kommer det troligen droppa in ett inlägg eller två.

Fotograf: Sanna Eriksson / Piteå Tidningen

Att denna säsong har varit helt otrolig för mig är bara att konstatera, att den kommer gå till historien är en sak som är klar. Jag är fruktansvärt glad, nöjd och framför allt stolt över mig själv som har lyckas uppnå alla dessa framgångar. Det började redan i december då första cup-tävlingen gick av stapeln i Åsarna. Där gick jag i mål som ledare i klassen, på grund av mina höga FIS-poäng så startade jag tidigt i gruppen så dom allra bästa hade inte ens startat när jag gick i mål. En lång och nervös väntan var det på att framför allt Stina Nilsson i den gula ledarvästen skulle komma mot målet. Men när saken var klar, att jag skulle ta min första seger i Sverige-cupen utbröt jag i ett lyckligt segerjubel. Säsongen fortsatte och det hann även bli ännu en seger i Sverige-cupen, denna gång i Torsby på den tuffa 10km banan i klassisk stil. Efter det var det klart, jag skulle få åka till JVM som arrangerades i estländska Otepää. Där åkte jag två individuella lopp, blev 29:a på 5km skate och 25:a på dubbeljakten. Det bästa loppet gjorde jag under stafetten, där åkte jag andra sträckan som jag i den klassiska stilen. Hade andra bästa sträcktid och hade åkt ikapp silvermedaljösen från dubbeljakten.

Den största upplevelsen och segern under denna säsong var ändå Ungdoms-OS som gick i tjeckiska Liberec i mitten på februari, men innan dess han jag delta i den nordiska juniorlandskampen där jag vann skateloppet över 5km på Skyttis i Örnsköldsvik. I Tjeckien vann jag det första loppet som var 7,5km i klassisk stil, dagen därpå följde jag upp med ett silver efter Stina(dubbelt svenskt) i den klassiska sprinten. Efter en välförtjänt vilodag fortsatte tävlingarna med ett skatelopp över 5km där jag knep bronsmedaljen(var endast 0,6 sekunder från silvret). Helt otroligt, jag var den enda som tog tre individuella medaljer under hela Ungdoms-OS! Sista dagen bjöd på stafett där det svenska laget slutade 7:a efter att vi fått låna in en skidskytt i laget på grund av att Stina låg sjuk. Jag vann min sträcka över 5km i klassisk stil med 18 sekunder. Säsongen var inte slut där, under JSM blev det 2 guld, ett individuellt på det klassiska distansloppet och ett i stafett och även ett brons på dubbeljakten. I den totala Sverige-cupen slutade jag tvåa och kammade där med hem en check på 3000kr.

Nu är säsongen helt över och ett välförtjänt påsklov väntar. Jag drar till fjällen över påsk, där kommer jag att kunna hämta nya krafter inför sommarträningen och bara njuta av den vackra fjällmiljön. Det kommer bli långa skidturer i förhoppningsvis strålande solsken och även en hel del skoterkörning. Nu är det även klart, jag kommer att vara en del av Sveriges juniorlandslag under säsongen 11/12.

Pallen efter 3.75km klassiskt. Etta Stina Nilsson, tvåa Jag och trea Julia Svan.  Fotograf: Simon Sveder

I helgen är det cup-avslutning här hemma i Piteå. Tävlingarna började igår med en klassisk prolog på 3,75km som slutade med en andra plats för mig. Om det då hade varit så att Stina varit ännu lite till framför mig kanske jag inte varit så besviken, men 0,2 sekunder! Varför? Tänk om jag gjort en bättre fällning, tänk om... tänk om... tänk om... Okej, hon var bättre, 0,2 sekunder bättre. Loppet i sig kändes faktiskt bra med tanke på att jag på morgonen hade en sådan fruktansvärd huvudvärk och spydde en del också. Var då nästan helt säker på att jag inte skulle kunna starta, men efter några timmars extra sömn så kunde jag ändå ställa mig på startlinjen på eftermiddagen.

Imorgon är det avgörandet i cupen, alla vi tre (Jag, Julia Svan och Stina Nilsson) har chans på totalseger i cupen så det kommer att bli en riktigt tuff kamp med tanke på att vi alla startar inom en 4 sekunders marginal. Det är jaktstart i fristil på distansen 10km. Jag ser framemot morgondagen och hoppas jag slipper möta väggen som jag åkte rak in i på dubbeljakten under JSM i Boden. Så imorgon vill jag att alla runt om i Piteå tar sig till Vallsberget och hejar fram mig, det kan behövas i denna tuffa kamp.

Bild 1: Simon Sveder  Bild 2: Norrbottens kurien  Bild 3: Piteå Tidningen


Min JSM debut kunde inte ha slutat på ett bättre sätt, igår vann jag distansloppet över 5km i klassisk stil. Innan loppet var jag otroligt nervös, jag ville så mycket och visste att jag kunde efter vinterns framgångar. Att det skulle bli seger hade jag givetvis hoppats på, men inget är klar innan alla åkare har passerat mållinjen.

Startade sist i min klass, så under hela loppet fick jag tider på hur jag låg till mot de andra åkarna. Fick positiva tider nästan hela varvet runt och mot slutet växte avståndet till dom andra efter varje uppförsbacke. I mål blev min segermarginal till tvåan hela 25 sekunder. Kan inte vara annat än nöjd, även om jag kände att jag hade ganska dåligt glid idag dock riktigt stabilt fäste. Det gick halv segt på platten, men i backarna kunde jag verkligen trycka på och det räckte ju hela vägen. Positiv överraskning måste jag säga var att Sara Nordstrand som går på samma gymnasium som mig i Sollefteå blev två i varan klass och i D19-20 blev det en trippel för Sollefteå skidgymnasium med Marika Sundin i spetsen.

Idag fortsatte JSM tävlingarna med sprint i fristil, för min del blev det en fjärdeplats efter en riktigt hårt spurtstrid mot Julia Svan som blev trea och Jonna Sundling som blev tvåa. Åt segraren Stina Nilsson fanns inget att göra åt även om vi plockade en del på upploppet. Även i prologen blev jag fyra, men kände mig riktigt seg. Men under finalerna vaknade jag till liv, speciellt i semin där vi till och med hade snabbare tid än i A-finalen.

Fotograf: Peter Kastelic

Torsdag den 17 februari så gick den tredje och sista individuella tävlingen i ungdoms OS. Under dom tidigare tävlingsdagarna hade jag lyckats ta två medaljer, ett guld och ett silver. Denna dag blev det ett brons.

Loppet kanske inte riktigt vad jag hade tänkt mig, men inte alls någon besvikelse. Var otroligt laddad på startlinjen för att ta en tredje medalj, var nästan lite väl laddad. Första varvet på 2,5km banan gick riktigt bra höll ett riktigt högt tempo och ledde vid varvningen med 1,7 sekunder före norskan Hilde Landheim, men andra varvet blev något helt annat. Fick verkligen kämpa mig runt den relativt tunga banan, jag fick kämpa med stumma ben. Tog mig i alla fall i mål som tvåa 18 sekunder efter Hilde, men bara 29,4 sekunder efter att jag krossat mållinjen blir jag nerpetad till tredje plats av slovenskan Lea Einfalt som startade 30 sekunder efter mig. Min första tanke var "Nej, nej, nej! Inte bara 0,6 sekunder" och jag tänkte det inte bara utan ropade det även rakt ut. Men efter att ha fått komma tillbaka till hotellet coh tänka igenom min insatts under vecka så är jag givetvis otroligt nöjd, även om det bara var 0,6 sekunder.

Dagen där på gick stafetterna som även fick avsluta tävlingsdagarna nere i Liberec. I Sveriges lag hade vi sjukdom som spökade, så på sista sträckan fick skidskytten Emma Westerlund rycka in som reserv för Stina Nilsson. På första sträckan som var klassisk gjorde Håkan Emilsson en tapper insatts och växlade som femma 18 sekunder efter täten. Jag fick ett perfekt utgångsläge för att jaga och jaga var det jag verkligen gjorde. Visst kändes det att man tävlat tre tävlingar innan den här dagen, men försökte åka stort, avslappnat och utnyttja min teknik och det fungerade väldigt bra. Var i fatt ryskan som ryckt åt sig en ledning mot dom andra lagen i slutet av andra varvet och fick även en liten lucka innan växling, kunde alltså skicka iväg Rasmus Hörnfeldt på tredje sträckan i ledning strax före Ryssland. När Rasmus åkt sin sträcka otroligt bra så låg Sverige bra med i tätstriden, men på sista sträckan tappade vi alldeles för mycket för att kunna vara med och slåss om någon medalj. Tycker ändå att Emma gjorde det bra, att bara få veta dagen innan att man ska få åka i längdstafetten var som en chock för henne.

Nu laddar jag inför JSM som går i Boden till veckan, mer om det i bloggen då.

Fotograf av bilderna från loppen: Petr Kožíšek   Fotograf av pallen: Anders Byström

Tiden går fort, nu är det hela två veckor sedan jag var nere i Liberec på ungdoms-OS. Jag har redan berättat om den stora dagen då jag vann mitt guld, nu hade jag tänkt att berätta om hur det fortsatte dagarna därpå för det slutade inte vid ett guld.

Det var tisdag och dagen efter mitt första OS-guld, som sprinten i den klassiska stilen skulle avgöras. Innan start var min målsättning att ge allt för att ta mig till en A-final, men redan efter prologen höjdes dessa mål. Prologen kunde jag ta hem 0,3 sekunder före Stina Nilsson, alltså dubbelt svenskt redan i prologen. Jag hade verkligen inte räknat med att vinna, men det gjorde mig ännu mer ivrig på att ta en till medalj efter måndagens guld. Fick även åka med startnummer ett i finalerna, för att att jag vann kvalet. 

Eftersom att jag och Stina var etta och tvåa i kvalet så skulle inte vi behövas mötas innan den avgörande finalen. Våra kvart- och semifinaler kunde vi ganska lätt ta hem segrarna i, men när vi väl stod på startlinjen i A-finalen visst jag att det skulle bli en tuff fajt. Redan från start tog Stina greppet om tävling, men sin blixtsnabba reaktionsförmåga och starka stakning. Uppför första backen kunde jag utmana henne, men efter en dåligt tagen kurva av mig i utförslöpan kunde jag se guldet fara  iväg i en flygande fart med Stina. Det skulle bli en kamp mellan mig och en norska om vem som skulle ta hem silvermedaljen, men ganska snabbt var den kampen avgjord eftersom att norskan olyckligt fällde i sig i en tajt kurva. I den sista slakmotan in mot upploppet gav jag allt för att kunna utmana Stina i en spurt, men nådde aldrig riktigt fram. Som syns på bilden ovan var jag ett par meter bakom henne, men ännu längre ner var det till Österrikiskan som blev trea. Dubbelt svenskt blev det, nästan lika roligt som att vinna guld!

bild från prisutdelningen                                                      bild från JVM tidigare i vinter

Det var för prick en vecka sedan jag lyckades åstadkomma min största merit hittills i min karriär. Det var i den Tjeckiska staden Liberec som jag slog till den 14 Februari 2011 med att vinna guld i ungdoms-OS på 7,5km klassiskt.

Åkte till Liberec med inte allt för stora förväntningar på mig själv för att sedan inte kunna bli besviken om det skulle gå dåligt, men ändå visste jag i bakhuvudet att jag hade chans på medalj om allt skulle gå enligt min plan. Planen i sig var inte alls så avancerad utan min främsta tanke var att komma i mål och ha lyckats ta ut mig till det yttersta. Och det kan jag säga att det lyckades jag med otroligt bra. Fick ligga en lång stund efter loppet i den svenska vallaboden, var helt utslagen och ingen vätska som jag drack fick stanna kvar i kroppen utan kom upp samma väg igen. Har aldrig tidigare klarat av att ta ut mig så mycket och jag lyckades ju verkligen göra det vid rätt tillfälle för det var inte helt självklart att jag skulle lyckas hålla ledningen ända in i mål.

Loppet i ord. När starten gick var det full körning på en gång. Tre varv skulle jag åka runt den tuffa klassiska banan på 2,5km. Denna bana åkte världseliten bland annat på under stora VM 2009. Loppet i sig kanske det egentligen inte finns så mycket att säga om förutom att det var en mycket utslagsgivande bana och att dom sista 500m trodde jag skulle kosta mig guldet. På sista varvet upp för den dödande uppförsbacken får jag tider som säger att jag leder med 55 sekunder före tvåan, men det var inget som var klart innan jag korsade mållinjen. Med stumma ben skulle jag även ta mig ner för denna långa backe och ner vägen var en aningen kurvigare än vägen upp. Började tidigt fladdra med ben och armar i utförslöpan, trodde där ett tag att jag ändå skulle klara av att stå på benen men just då händer det. På en tiondels sekund faller jag till marken och min första tanke var "Bara inte detta var orsaken till förlorad medalj". Jag visste ju även att jag hade knäat i uppförsbacken där jag olyckligtvis hade trappat över min egna skida. Var ända ganska snabbt upp på benen igen, men hade givetvis tappat en hel del viktiga sekunder och all min fart som jag hade med mig ner för backen. Med en helt mörbultad kropp tar jag mig ändå i mål 27,5 sekunder före tvåan och guldet var då klart!

Att senare på kvällen få ta emot guld medaljen, stå högst upp på pallen och sjunga med i den svenska nationalsången var något helt fantastiskt. Det vill jag helt klart göra fler gånger.

Mer om OS veckan kommer upp senare här på bloggen.

Foto: Gunnar Stattin    - Bild från folksam cup förra vinter på Skyttis/Örnsköldsvik

En heldag i Örnsköldsvik har det blivit idag, deltog i den nordiska juniorlandskapem även om jag inte var utagen för Sverige. Var inte det eftersom jag fått varit iväg på JVM. Måste säga att det inte ens går att jämnföra en landskamp med ett JVM, landskampen kändes som ett klubbmästerskap jämnfört mot JVM. Dock var det ju ändå bra konkurens på tävlingen idag. Men med 6sek marginal kunde jag idag ta hem segern för norskan Thea Murud.

Mitt lopp i ord. Att dagens lopp gick bra det är ganska självklart eftersom att jag är skriven högst upp på resultatlistan, men jag kan ju säga några ord om loppet i sig. Ut från start tyckte jag att det gick en aning tungt, men efter ca 1km kom jag igång på allvar och även banan började då bli tuffare . Kände att jag kunde jobba hela varvet runt på 5km banan, hade bra tryck i backarna och lyckades även jobba riktigt bra utför. Kände mig inte så trött som jag brukar bli, visst kändes det i musklerna, men jag kunde fortfarande ligga på och åka ända in över mållinjen.

Det var ett bra formbesked inför ungdoms-OS som går nästa vecka i Tjeckien.  Nu är det bara att försöka behålla den känsla jag hade idag och köra järnet nere i Tjeckien, sedan får men hoppas på det bästa.

Under gårdagen körde vi stafetter som fick avsluta en rolig och lärorik vecka i Estländska Otepää. Lag uppställningen inför gårdagens stafett såg ur så här: Första sträckan i klassisk stil åkte Evelina Settlin, andra sträckan i klassisk stil åkte jag, tredje sträckan skate åkte Madeleine Thorn och sista sträckan skate stod Johanna Meyer för.

När Evelina hade gjort en fantastisk bra startsträcka växlade hon till mig som trea endast 14 sekunder upp till ledning som hölls av Tyskland, på andra plats hade Norge växlat 9 sekunder före Sverige. Jag fick ett ypperligt läge till att jaga, startade även ganska precis samtidigt som Finland och Slovenien. Kände redan från start att jag var ganska mycket starkare än både finskan och slovenskan och la då in siktet på norskan som jag så ett par hundra meter framför mig. Att jag började plocka in en hel del sekunder la jag märkte till ganska tidigt i loppet som endast var 3,3km på varje sträcka. Efter cirka 1,5km var jag ikapp först tyskan sedan kom jag även upp i rygg på norskan. Måste berömma mina vallare som hade gjort ett kanon jobb denna dag, för mina skidor gjorde att jag även kunde plocka en del utför på norskan som låg framför mig i spåret. Kunde hålla norskans rygg ett tag, men in mot växling fick jag släppa ett par meter, men kunde ändå glädja mig åt att jag hade andra bästa sträck tid endast 3 sekunder efter den tre år äldre ryskan som nästan var ikapp vid växling. Var hela 7 sekunder för norskan som tog silver på söndagens dubbeljakt.

Både Madde och Johanna gjorde sitt bästa under dom två avslutande sträckorna och vi var med och slogs om bronsmedaljen nästan ända in i det sista. Det stod mellan Sverige och Tyskan, Johanna och sprint stjärnan Hanna Kolb. Johanna gjorde verkligen sitt yttersta men fick tyvärr släppa tyskans rygg cirka 1km från mål. I slutändan var vi bara 22 sekunder från att ta medalj på JVM. Jag är jätte nöjd med allas insatser och med tanke på att vi är ett så ungt lag så är jag nästan helt säker på att vi kommer att vara med och slåss där uppe fler gånger framöver.

Foto: MOA MOLANDER KRISTIANSEN

På en dag med starka vindar och mycket drivsnö så tog jag mig runt 5km+5km i dagens dubbeljakt. Det blev några placeringar bättre än i onsdag på skate-loppet, men vet inte om jag var mer nöjd för det. Kändes som om det hade kunna bli ännu bättre om allt hade stämt en aningen bättre. Kan ju bara säga en sak, jag gjorde ett urkasst skidbyte. Var otroligt trött och så råkade jag även stöta till ena skate skidan så den gled fram en bit. Inget stämde riktigt, men får trösta mig med att det faktiskt var min första riktigt dubbeljakt har tidigare bara åkt någon enstaka liten tävling hemma i Piteå. Slutade i alla fall som 25:a och var trea av dom som är födda 93-94.

Imorgon väntar ett nytt äventyr och förhoppningar på en riktigt bra placering, för imorgon ska vi åka staffet. Jag tror att det kan bli riktigt bra om alla göra sitt bästa. Håll alla tummarna för oss!

Sprint var det för hela slanten under gårdagen. Jag var en av dom som fick stå på sidan om spåret och se på all dramatik som utspelade sig i skidspåret och givetvis hejade vi fram våra svenska lagkamrater som gjorde jätte bra ifrån sig. Man blev riktigt sugen på att åka när det gick så bra för både damerna och herrarna.

Redan från start la svenskarna ribban högt, i prologen slutade bästa svenska på 9:e plats och sämsta på 16:e det vill säga att tjejerna var riktigt bra med. I killarnas klass var Simon bäste svensk på 7:e plats och den sämsta blev placerad precis utanför kvartsfinalerna på en 33:e plats. Alltså sju av åtta med från kvalet! Finalerna startade och några ramlade redan bort i kvarten, men tre stycken var med till semifinalerna där det blev ett snöpligt slut för dom två tjejerna som åkte. På väg in på upploppet så ska Stina byta spår och i stridens hetta tacklar hon Evelina av misstag och Evelina ramlar. Stina spurtar till sig en finalplats, men blir sedan deklasserad och placerad sist i sitt heat på grund av incidenten med Settlin. Alltså ingen finalplats för någon av svenskorna. Mycket tråkigt måste jag säga, men som många har sagt tidigare och kanske men för säga denna dag: - Det är bara att bryta ihop och sedan komma igen!  Jag är helt säker på att dessa två tjejer kommer att vara med och slåss nästa år igen. I herrklassen blev det inte heller någon finalplats, krafterna räckte helt enkelt inte till.

Idag bänkar vi oss framför TVn till att börja med för att se U23arnas kval, sedan kommer vi fara ut på spåret och heja fram svenskarna som går vidare till finalerna.

Adam Claréus på väg mot en 18:e plats i H17-18


Tobias Karlsson


Gustav Lundholm


Caroline Glännerud på väg mot en 4:e plats i D19-20


Denna helg blev min livs bästa helg om man ser resultatmässigt inom skidåkningen. Det var första cupen för mig som junior och i klassen D17-18 är jag en av de yngre, men det var inget som stoppade mig under denna helg. Tufft motstånd var det framför allt av Stina Nilsson från Malung som började tävlingarna med att vinna sprint prologen på lördagen före mig med 0.05sek. Sedan fick inte jag och Stina mötas före vi stod på startlinjen i A-finalen senare den dagen. Det loppet vann Stina efter att ha gjort en grym start och lyckades hålla undan från oss där bakom på det långa sega upploppet på Åsarna skidstadion. Andra platsen lyckades jag ta före Josefin Nilsson som blev trea.

Under söndagen gjorde jag ett av de bästa loppen jag någonsin har gjort. Skate denna gång, det trodde jag knappt själv att jag kunde. Klassiskt har varit min absoluta favorit-stil nu i några år, men denna dag gjorde jag ett toppen lopp i skate. 5km var sträckan som vi skulle åka och vi varvade på en bana som är 2,5km. Jag startade ganska tidigt i gruppen och efter att jag hade avverkat mina 5km så ledde jag i mål, men då hade inte de absoluta favorit-namnet (Stina Nilsson, Julia Svan och Madeleine Thorn) startat. Väntan var lång, men nöjd var jag med loppet hur det än skulle gå. Namn efter namn rullade upp i resultatlistan, men inget namn hamnade ovanför mitt. När sist startande Stina Nilsson korsar mållinjen och är 6sek efter mig utbryter jag i segerjubel, helt otroligt! Det var inte bara jag som gjorde ett bra lopp i klassen D17-18, jag, Stina och Madeleine (som var trea) hade vunnit bland svenskorna i D19-20. 

Denna vinter kan bli en riktigt tuff vinter, men många hårda kamper i spåret. En dröm skulle ju att bli uttagen till JVM och om inte det skulle gå vägen så hoppas jag på en plats i laget i J-landskapen.

Svar på en fråga, kanske någon fler som undrar över det.

Vad är det för inställningar som är bäst för att fota hundar i rörelse? Fotar du alltid det manuellt?
Jag fotograferar alltid med manuella inställningar på min kamera, men vad du kan tänka på när du fotograferar hundar i rörelse är att få så kort slutartid som möjligt, ju längre slutartid du har ju suddigare blir det. Man ska även tänka på att huka sig ner i hundens höjd, bilden blir mycket bättre då.

Sitter här nere i våran källare och klipper och klistrar, ganska mysigt faktiskt. Försöker att få in alla tidningsutklipp från vintern in i min resultatpärm. Det går väll ganska bra måste jag säga, men nu börjar jag bli lite less annars skulle jag inte ha suttit här framför datorn. Jag har varit ganska, eller rättare sagt mycket, trög på att blogga det senaste veckorna, men nu är jag tillbaka på banan igen(tror jag). Nej nu ska jag göra klart mitt pyssel sedan får jag se vad som händer. Ha det bra!

Jag har kommit till final i Emmas månadensblogg-tävling, jag skulle bli jätte glad ifall du röstade på min blogg. Min blogg är nummer 2 i tävlingen inget annat nummer. Du röstar genom att kommentera det HÄR inlägget och i denna tävling kan varje person rösta två gånger, så lägg gärna två röster på mig NR 2.

En liten förklaring till dålig uppdatering: Jag är just nu nere i Sollefteå (jag bor i Piteå) på teknink träning, så jag kommer på fredag eller redan på torsdag kl23.30. Är på ett skidgymnasium här i Sollefteå som jag troligen kommer att börja nästa år, så det är väldigt roligt att få vara här och träffa lite folk och träna :-)

Igår fick ni se två bilder från gårdagens fotoprojekt, någon hade även önskat att få se studion som vi fotograferar i så här nedanför finns två bilder. Som ni ser är det ingen direkt superbra studio, men det fungerar hyfsat bra. Till höger i bilden ser ni ett stativ som håller upp en reflexskärm utan reflexen på (transparent, vit) bakom den står en stark lampa som ger huvudljuset. Har använt transparent för inte få så direkt skarpt ljus. Sedan till vänster har jag hängt upp själva reflexdelen av reflexskärmen, den reflekterar då ljuset som kommer från den starka lampan. Har även en extra lampa med svagt ljus för att jämna ut ljuset från den starka. Bakgrunden ser ni är väldigt dålig, två bitar tyg som vi har skarvat ihop. Vi ville inte ha svart bakgrund till godis-temat så det fick det bli lite skarvar här och var.

Igår var då första gången vi skulle fotografera vårt fotoprojekt som ska gå under temat Färgstarka porträtt. Vi hade planerat långt innan att godis skulle vara vårt första tema i temat Färgstarka porträtt. Förberedelserna har pågått hela veckan, in köp av smink och godis har varit det viktigaste. Själv ville jag helst bara vara fotograf, men eftersom ett krav från vår bildlärare är att alla ska vara lika delaktiga så blev jag också tvungen att stå som modell. Det var bara en JÄTTE liten stund i slutet som jag var modell, fotograferade Julia, Rebecka och Jennifer helt klar innan jag själv ställde mig framför kameran. Jag måste säga att sminket och hår fixandet var nog det roligaste med den har fotograferingen, att ta lite extra färg som man i vanliga fall inte skulle göra gjorde allt mycket roligare.

Fina bilder som vanligt! men hur lyckas du få sådana blänkande och fina ögon på varje bild? :) redigerar du det så, eller hur gör du? :p
Svar: Ja, jag redigerar mina bilder och där med ögonen i bilden också, men det är inte så att jag lägger till något blänk eller så. Vad jag gör med bilden i stora drag är att ljusa upp den om det behövs, förstärker kontraster och justerar färgerna. Ögonen får också en liten extra fin putts med att ljusa upp dom i ett eget lager och förstärka kontrasterna. Jag lägger inte till någon färg för att tex. få ögonen blåare eller något liknande.

Snygga bilder! :D Kan du inte visa hur du har gjort studion? :) (frågan kom från det här inlägget)
Svar: Studion som jag "pratar" om i det fallet finns på min skola och är ett hemmabygge, så om ni vill se den så ska jag använda den på fredag så då kan jag visa några behind the scens bilder från fotograferingen so vi kommer att ha i "studion".

Som ni antagligen har laggt märke till så har uppdateringen här på bloggen trappat ner en aning de två senaste dagarna, detta beror på att Skid-SM för seniorer har dragit igång på Vallsberget har i Piteå. Detta tycker jag är riktigt roligt att ha här, att få se alla i sveriges skidelit är alltid roligt. Några av dom som åker hä i Piteå under SM:et är Charlotte Kalla(det borde alla veta vem det är), Marcus Hellner, Anna Haag med flera. Om jag hade varit något år äldre hade nog också jag ställt upp på dessa tävlingar, alltid roligt med hemma SM(inte för att jag har åkt något, men kan tänka mig).

Har självfallet fotograferat idag, men hinner inte få in bilderna på bloggen idag. Har läxa som väntar på att bli läst, det blir skola imorgon och sedan ut i skidspåret igen. I samband med att ajg lägger upp bilderna från skidtävlingen kommer jag berätta en roligt sak som inträffade idag när jag skulle fotografera målgången, men det får ni veta då.